Pil 4 – Hyttan

Hyttan var centrum för produktionen på bruket. Här smältes malmen och blev till järn – skapat i outhärdlig hetta och i gnistor och rök. Det flytande järnet tappades ur och leddes till sandformar för att stelna till järntackor.

Den nedre delen av Norns hytta, den timmeromslutna mulltimmerdelen, byggdes 1790. Byggmästare, eller stegresare som dåtidens benämning löd, var en man vid namn Lars Dandanell. Han var övermasmästare i södra Dalarna och Norberg och uppförde flera masugnar i trakten, förutom på Norns bruk bland annat i Landforsen och Silfhytteå. Dandanells initialer och hyttans byggår är inhuggna på den högra sidan av utslagsbröstets stengrund. År 1868 byggdes masugnen om och hyttan höjdes för att öka produktionskapaciteten.

Den stora stenkonstruktionen på andra sidan vägen är det bevarade fundamentet till en ramp som gick upp till hyttkransen. Rampen användes för att frakta träkol till masugnspipan. Körseln skedde med hjälp av handdragna vagnar och arbetarna som gjorde jobbet kallades kolfatare.

Träkolsåtgången var enorm. Under blåsning fylldes masugnen med råmaterial ungefär tjugo gånger per dygn. Varje påfyllning, eller uppsättning som uttrycket löd, omfattade 300–400 kilo bokad malm, 60–70 kilo slaggbildare och två kubikmeter träkol. Hyttan slukade således 40 kubikmeter träkol varje dygn.

Kolartorp
Träkolet framställdes till största delen vid de kolartorp som låg på brukets utmarker. Antalet torp varierade mellan 15 och 20 under olika perioder. På artonhundratalet bodde omkring 180 personer permanent på utgårdstorpen. Några av de äldsta hette Fallet, Hörngården, Knivens och Finngården. Ett litet antal torp är bevarade och används som bostäder.

Rostugnen
Bredvid masugnen står rostugnen. Den första rostugnen byggdes 1830. Den byggdes om flera gånger innan den fick sin slutliga utformning 1868, i samband med att hyttan höjdes.

I rostugnen värmdes malmen upp så att den blev spröd. Det underlättade bokningen, det vill säga att krossa malmen i hasselnötstora bitar. Rostning innebar också att en del föroreningar som kunde finnas i malmen förgasades och försvann. Placeringen sida vid sida med masugnen gjorde det möjligt att använda avgående masugnsgaser för att hetta upp rostugnen.

Hyttan på Norn är inte brukets första, utan den fjärde eller till och med den femte om man räknar med en bergsmannaägd hytta, som låg vid dagens Hult, tre kilometer nordväst om Norns bruk. Den andra hyttan låg också i Hult. Den tredje så långt bort som Hällsjöbo, ungefär åtta kilometer i riktning mot Söderbärke och den fjärde återigen i Hult.

Det är möjligt att gå upp till hyttkransen och titta ner i både masugn och rostugn. En trappa leder ditupp. Men man gör det på egen risk. Svindelkänsliga personer avråds.

Läs mera om hyttdriften på skyltarna som finns uppsatta vid hyttplatsen!

Pil 5 står vid vägkurvan lite ovanför hyttan och pekar in till vänster mot en mindre gångväg.